ucandoit

Jo, jag lever fortfarande :)

Vaknade i panik första gången kl 03.30 i tron om att jag försovit mig på första träningsdagen! Vaknade andra gången 04.00 och tredje gången kl 04.45, denna gången av ett sms från en mycket taggad Christian, min "partner in crime" haha, jag gav upp och steg upp, trots att jag hade hela 15 minuter kvar innan klockan skulle ringa!

Frukosten bestod av 1 ägg, 3 dadlar och egen färskpressad morots/äpple/ingefärajuice. På tok för lite, men inte det lättaste att få i sig en stadig frukost mitt i natten ;).

05.30 lämnar jag lägenheten och sätter mig på cykeln mot Vilsta. Battlar nästan hela vägen dit med en rullskidåkare, kanske inte så smart med tanke på vad som väntar, men jag är en tävlingsmänniska, dock väldigt sportslig...kan tilläggas att JAG VANN :) !!!

05.47 Framme i Vilsta. Christian är redan där. Kuriren också. Fler och fler ansluter, fan vad kul! Dock bara två killar?!?

06.00 (prick) Passet börjar med uppställning på linje och vår Instruktör Pioter går igenom militärlangot. Sedan följer uppvärmning i form av jogging, upphopp, plankan och andra diverse jobbiga saker att göra kl sex på morgonen! Efter ett tag gör vi något som kallas jägarmarsch (samtliga deltagare springer i lagom takt på led, varvid den som är längst bak i ledet ger järnet hela vägen fram till den som står först i ledet och så pågår detta ett bra tag) jobbigt, men kul.
Efter jägarmarschen fortsätter vi in i skogen och spåret, stannar och gör lite olika styrkeövningar, mycket fokus på mage och biceps (vilket känns i skrivandets stund kan jag lova). Vi närmar oss Vilstabacken från sidan, stannar till och gör något jag absolut inte trodde skulle komma så tidigt i programmet. Vi får kuta med en man på ryggen ca 10 meter och gå "skottskärran" tillbaka och upprepa detta x antal gånger, detta var sjukt jobbigt!
Väl uppe på Vilstabacken gör vi en annan övning, ena personen försöker ta sig nedför backen medan den andra gör allt för att försvåra detta arbete genom att hålla hårt runt midjan och hålla emot, gick sådär eftersom det var grymt lerigt! När samtliga kommit nedför backen var det bara att slänga sig på marken för lite armhävningar. Efter detta skulle vi springa tio meter 90 % av vår totala förmåga, stanna upp och göra samma sak igen, en sådär 150 meter framåt! Därefter joggade vi tillbaka till utgångspunkten och körde femman (upphopp och direkt ner i backen för att göra armhävningar). Passet avslutades med en härlig variant av plankan (samtliga deltagare står tätt, bredvid varandra i linje i positionen plankan, fast med rumpan något högre upp än vanligt. Sist i linjen kryper/ålar sig igenom skaran människor och personen näst sist följer efter och så håller man på så tills samtliga krypit/ålat igenom...)

Det bör tilläggas att man inte var klar när man gjort sina tio upphopp, tio situps eller tio armhävningar etc...nej då tyckte Pioter att vi som var klara skulle göra armhävningar/situps medan vi väntade in de andra :) klockrent haha...

Hur känns det nu då undrar ni säkert?! Har jag spytt? Nej, faktiskt inte, inte ens hulkat lite (det skulle dock komma utlovade Pioter :P) Hade jag problem med att tvätta håret i duschen? Ja, något haha :). Armarna känns tunga som stenblock men samtidigt sladdriga som spagetti. Jag har en brännande känsla i magen av alla situps och benen känns rejält igenomjobbade. Men kul har jag haft, tom jättekul :)! Jag kan nästan gå så långt som att säga att jag nog varit yrkesofficer i ett tidigare liv :)!

I morgon ska jag göra ett cykelergometer-test (Åstrandsmodellen) på Korpen, där jag för övrigt har min praktikplats i fem veckor framåt. Jussi, min handledare på Korpen tyckte det var en bra idé så att jag kan mäta mina framgångar från Army Fitness Camp ytterligare. På ett sådant test får man i stora drag nämligen ut ett testvärde som indikerar en viss konditionsnivå och därmed talar om ungefär hur man ligger till konditionsmässigt, dvs anger en viss hälsostatus.  

I eftermiddag ska min kära mamma hjälpa mig att ta lite mått och då läggs även mina mål och lite före-bilder upp!

Detta kommer gå galant känner jag. YES I CAN!